Jag föreläste på ett bibliotek förra veckan och efteråt kom en mycket stressad kvinna kom fram till mig. Hon hade ett barn på vardera arm, varav en av dem var ganska tung och gav hennes smala kropp en rejäl lutning mot höger. Hennes trötta ansikte var ombytt i ett leende och hon tackade för föreläsningen och bad om specifika råd.Barnen var inte lika tålmodiga som vi vuxna, och en klubba åkte in i varje mungipa medan hon tittade förväntansfullt på mig.
Med god min sa jag att om hon tränar 4 gr i veckan, lagar mat efter alla fantastiska böcker med 100 tvåtimmarsrecept och promenerar minst 1 timme på morgonen, DÅ kommer hon att bli superfräsch. Hennes ögon blev stora som tefat och leendet förvreds till skräckblandad panik. Bubblet i mig gick inte att hålla tillbaka och jag skrattade tills hon förstod att jag faktiskt skojade!
Skämt åsido, ner med ribban var min nästa kommentar och jag såg lättnaden spridas i hennes ansikte. Häng med mig till gymmet så ska jag visa hur du tränar effektivt och tidssparande. Du ska även få en bunt 10-minuters recept, som passar de där små krabaterna, sa jag och pekade på de alltmer uttråkade småflickorna.
Min första rekommendation är att göra dig kvitt dessa; sa jag och drog ut klubborna ur barnens mun. I tjejernas händer placerades istället 5 stora vindruvor som de skrattande matade varandra med.
Dagen efter träffades vi utanför gymmet och de lilla damerna kände genast igen mig som vindruvsfeén. Väl inne på gymmet bänkades barnen i ett mörkt rum framför nickelodeon och fick varsin stor godispåse som nätt och jämt fick plats i deras lilla knän. Nu ska mamma gå och motionera; sa min träningskamrat och stängde dörren med ett nervöst skratt.
Vi hann nästan cykla i 2 minuter innan de små underverken kom och frågade; Ska vi stanna länge till? Godiset var slut och programmet var inte lika roligt längre. Tjejerna började trampa på cyklarna bredvid sin mor, lekte tafatt mellan maskinerna och kastade småstenar på de stora killarna som lyfte vikter i hörnet. Efter 10 minuter var situationen ohållbar och vi avslutade vårt cykelpass. När vi lämnade gymmet sa hon lite eftertänksamt att hon inte kunde träna resten av veckan eftersom barnen skulle hämtas direkt efter jobbet. Mannen jobbade sent och lunchen gick åt till att springa ärenden på stan. Vi kanske kan ses någon morgon; sa honoch ångrade sig i samma andetag,
Barnen startade en hejarklack och skrek i kör; Hamburgare, mamma hamburgare! Hon log lite ursäktande mot mig. Klockan var mycket och de sockerstinna barnen gick omöjligt att släpa in i en affär, så just idag fick det bli ett snabbt alternativ.
En vanlig dag i en småbarnsförälders liv tänkte jag... Barnen tränade på att äta lösgodis och på hur man rånar rymdgubbar medan vi tränade i HELA 15 minuter. Resultatet medförde bortprioriterad tid till matlagning och energin fylldes på med snabbmat på vägen hem i bilen.
Känner du igen dig? Då är du inte ensam och har samma problem som halva befolkningen! Ska en mamma eller pappa behöva köpa träningskort på barnens 18-årsdag eller finns det enklare alternativ? Rekommendationer på ombytt motion 2 gr/vecka tillsammans med en enkel matlagning och ökad kunskap inför nyttiga val är en bra start. Den underbara lösningen kan vara ett gym med barnpassning eller gemensam träning för familjens medlemmar.
För att hjälpa dig på traven så har vi sållat markanden efter gym med barnpassningstjänster. Vi har även valt att utvärdera kvaliten hos respektive ställe eftersom tv:n och godispåse INTE räknas som en tjänst, utan som en otjänst!
Text: Zarah Öberg